Jag ska försöka vara kortfattad (edit det gick visst inte så bra). Det finns mycket att säga om detta spel och det mesta har redan sagts av andra (och ofta bättre än mig). Gå till BGG om du är intresserad av detaljerade beskrivningar av spelet.
I korthet:
De goda nyheterna:
Ett fruktansvärt bra spel -framför allt för fans!
Väldigt varierande omgångar -inget parti blir sig exakt likt!
Snyggt -allting ser riktigt bra ut, speciellt de 24 skeppen imponerar!
De dåliga nyheterna:
Tveksam kvalité på flera komponenter med tanke på spelets pris -tunna kort (kräver nästan sleeves)och brickor, tröga eller helt låsta clix på skeppen plus andra småsaker
Den längre historien:
Spelet går kortfattat ut på att som antingen Federation eller Klingon utforska kartan och försöka få tio poäng innan sin motståndare. Det kanske låter lite torrt, men det är det inte. I början på omgången drar man slumpvis vilka skepp man får (i regel 2-4 per person beroende på skeppens storlek), vad skeppen är bra på avgör vilka uppdragskort man får. Lilla Equinox är till exempel bara bra på science medan stora starka Enterprise E även ger combat och influence missions. Generellt får man som Federation flest science missions medan man som Klingons får flest combat. Detta varierar dock från gång till gång och detta är lite av charmen med spelet. Ena omgången kanske man försöker stråla ner away teams på obeboliga planeter och forska i nebulosor medan ens motståndare försöker hinna ikapp ens skepp och förstöra dem. Nästa omgång kan rollerna vara ombytta.
Varje runda känns i regel som ett avsnitt från någon av TV-serierna, vilket gör detta till ett nästan obligatoriskt köp för fans. Spelet går precis som Star Trek inte bara ut på strid, utan också på utforskning, vetenskap och slumpartade möten. När du i godan ro åker med ditt skepp kanske du stöter på Q eller råkar få tribbles ombord! Icke-fans har också en hel del att hämta, men bör antagligen se till att få provspela först på grund av den höga prislappen. Spelet är en salig blandning av ren strategi och slump vilket gör att det passar de flesta. Reglerna kan verka komplicerade vid en första anblick (och regelboken kan vara svår att hitta i) men är inte särskilt svåra när man väl börjat spela.
Det som framför allt tynger spelet är bristen i kvalité på komponenterna. Korten är tunna och lär ta mycket stryk vid mycket spel. Om man ska plasta in dem eller ej är förstås en smaksak, men om man ogillar slitna kort bör man definitivt överväga det. Det rör sig om ca 350 kort dock så betänk att detta blir en extra kostnad. De hexagonformade spelbrickorna är också de rätt tunna och borde varit mycket tjockare. Om man bara är rädd om dem när man blandar borde dessa inte slitas så mycket, de hanteras ju inte lika mycket som korten. Skeppen är visserligen väldigt snygga och clix-tekniken är häftig i grundtanken men fungerar inte särskilt bra. Tanken är att man ska vrida vid foten på skeppen för att ändra vilka system som får mest kraft (all power to the engines osv). På drygt hälften av mina skepp var clix-funktionen helt låst eller svår att vrida, dessutom är det svårt att se siffrorna. En bättre lösning är att ta gem och markera skeppts inställningar direkt på korten istället. Trögheten ska gå att fixa men det är inte helt lätt och istället för att råka ha sönder dem använder jag de mycket effektivare gemen. Tärningarna som följer med en rätt små och tråkiga, men de flesta spelare borde ha bättre hemma att ersätta med. Man kan tänka sig ett scenario där tillverkaren kunde struntat i (den icke-fungerande) clix-funktionen och istället fixat bättre kort och tärningar. Med tanke på priset är komponenterna inte förlåtliga.
En varning! Inga av mina skepp var trasiga (om man bortser från clixen), men det finns mycket rapporter om brutna skepp på BBG. Ett vanligt problem verkar vara att korten är dåligt inpackade och hamnar i hela lådan. Ni kan föreställa er vad som händer med ömtåliga plastskepp då. Wizkids ersätter trasiga skepp, men jag bad World of Boardgames att kolla att mitt ex var intakt innan de skickade det (återigen stort tack för detta!). Man ska vara medveten om de känsliga korten och clixen men även att annat kan vara trasigt vid leverans.
Slutligen, ett väldigt, väldigt bra spel där en hel del dåliga beslut gjorts när det gäller komponenterna. Trots detta rekommenderar jag fans av Star Trek att köpa om plånboken räcker till. Så länge ni har någon/några att spela med kommer ni antagligen ha kul med detta i år framöver! Expansioner är dessutom i planeringsfasen även om inget är spikat i skrivande stund.
edit: Efter att ha spelat varianten för fyra spelare känner jag att jag bör tillägga att spelet fungerar allra bäst på två personer. Fyra går fortfarande bra, men två är överlägset. Bör även tillägga att spelet är 1vs1 eller 2vs2, men med modifierade regler borde både 2vs1 eller alla mot alla gå.
Skriven av: Howrie - 2011-11-09 12:47:26
Jag känner många som älskar Agricola och har det som sitt favoitspel, men även om jag kan se dess kvaliteter och vad som fångar spelarna så har jag aldrig riktigt fastnat för det. Det främsta skälet är att den som halkar efter i början av spelet får mycket svårt att komma igen. Avancerade spelare som spelat Agricola MÅNGA gånger kan säkert lättare komma ifatt och vända ett underläge, men när jag har spelat har man ganska enkelt kunnat säga vem som kommer att vinna redan efter tjugo minuter. Och ligger man då rejält efter så känns det bara som om man trampar vatten medan de andra avancerar. Det hade kanske inte gjort så mycket, om det inte vore för att spelet tar minst 1,5 timmar. Flera gånger har jag agerat i femton sekunder utifrån usla resurser, för att sedan sitta och vänta i 5-7 minuter på nästa tur medan de rika motspelarna bygger hej vilt... Spelmekaniken gör nämligen att den som råkar satsa på fel produktion i början får väldigt lite att agera med, medan den som satsat rätt får ännu större möjligheter. Det blir liksom "the rich get richer".
Allt det här kan man säkert lära sig att hantera, så att man till slut blir en avancerad spelare med järnkoll på taktik och alla olika kort. Har man det tålamodet blir Agicola säkert ett jättekul spel. Själv tappade jag lusten efter att ha suttit helt chanslös pga dåliga startkort fyra spel i rad.
Man kan jämföra med spel som "Earth REborn" och "Dungeon Twister", som börjar enkelt och gradvis bygger på komplexiteten. Agricola kräver istället att du behärskar allt på en gång - alternativt att du bara spelar med folk som är lika (o)erfarna som du själv.
Men visst, det är en smaksak! Spel som t.ex. Schack bygger ju helt på erfarenhet av spelet och taktiskt kunnande, med låg eller obefintlig turfaktor. Vill man ha ett spel som kräver mycket träning för att man ska vinna (som t.ex. schack) så är Agricola utmärkt - det är komplext, varierat och svårt. Själv gillar jag strategispel där man ändå har en rimlig chans att vinna när man lärt sig reglerna utan att först behöva köra 10-15 spel där man ohjälpligt förlorar mot mer rutinerade spelare.
Skriven av: Jumpingfrog - 2011-11-06 15:43:09
Om man gilla zombie-filmer kommer man att älska det här spelet! Den snygga spelplanen, plastfigurerna, rollkorten etc. skapar verkligen en illusion av att man befinner sig i en liten amerikansk småstad, och B-filmstemat i korten och uppdragen gör spelet både spännande och roligt!
Man kan spela det på 2 spelare, men då måste den ena kontrollera fyra olika karaktärer vilket gör spelet långsammare, och det är definitivt inte att rekommendera för nybörjare. 4 spelare verkar ganska optimalt, med 2 zombiespelare och 2 som kontrollerar 2 människor var.
Skriven av: Jumpingfrog - 2011-11-06 13:30:10
Spelet spelas i en serie olika scenarion, och för varje nytt scenario läggs det till några regler. Det gör att man enkelt kommer in i spelet, och gradvis blir mer avancerad. Reglerna är tydligt förklarade i häftet. Den som spelat skaparens andra spel, "Earth Reborn", kommer att känna igen grundmekaniken (action points, "line of sight" m.m.) men Dungeon Twister är betydligt enklare.
Det är mycket bra stämning i spelet; trots att spelplanen i början bara består av fyra plattor så får man verkligen känslan av att vara i en instängd labyrint med väggar och hål i golvet. De första scenariona går väldigt fort att spela men jag gissar att det tar längre tid i senare scenarion. Komponenterna med miniatyrgubbar etc. är snygga och rejäla. Man kan bara vara 2 spelare, men det finns tydligen expansions för 4-6 spelare.
Set-up går snabbt och spelet bygger praktiskt taget enbart på strategi, med lottningen av spelplanen som enda slumpfaktor.
Skriven av: Jumpingfrog - 2011-11-06 13:25:47
Jag vet inte vad jag skall börja. Har provat en hel del co-op spel i mina dagar, kortspel som brädspel men här har vi flaggskeppet!
Detta är ett strategiskt brädspel med äventyr/rollspels touch där du planerar hur ni ska stoppa en av "The great ones" att anlända till staden Arkham.
Under spelets gång(men speciellt före) diskuterar man hur man skall gå till väga på snabbast och enklaste sätt. Man ska göra det genom att försegla portar på olika områden på spelplanen. Ju längre tid det tar att fullfölja den uppgiften så kommer snart "The great one" vakna upp i sin dvala och då blir det en slutlig strid(vilket är sista utvägen för att klara spelet).
Man börjar med att välja/slumpa sina karaktärer och vilket väsen man ska stoppa. Under spelets gång så söker man i genom Arkham efter ledtrådar, samlar vapen, magiska böcker och besvärjelser, allierade och troféer.
På vägen så råkar man ut för olika händelser både på gott och ont som tex varleser, klimat, temporära händelser, ledtrådar, hjälpmedel mm. Blir man förintad någon gång i spelet så drar man en ny karaktär och börjar om från början så man blir aldrig riktigt utlämnad.
Själva spelet är såklart väldigt slumpmässigt men ack så händelserikt vilket gör spelet helt underbart.
Reglerna tar en tid att gå igenom fas för fas, men efter ca 2-3 spelmöten så flyter det på. Min första runda tog ca 6 timmar att gå igenom men nu efter ca 10 spel så går det mellan 2-4 timmar per parti.
Atmosfären och variationen på vad som händer är fantastiskt och dessutom blev jag personligen efter ett par spelkvällar väldigt intresserad av H.P Lovecrafts böcker och verk på vad man har stött på för galenskaper från spelet.
Sedan finns det en drös med expansioner där extra spelplaner, vapen, händelser och även andra dimensioner tillkommer vilket gör spelet ännu mer utmanande och roligare.
För övrigt rekommenderar jag att spela spelet med 4 deltagare eller fler. Om ni är färre än 4 rekommenderar jag att ni väljer karaktärer och/eller The great one. Har aldrig spelat Arkham solo...än.
Spelet får 10 av 10 tack vare all expansioner.
Skriven av: biskopen - 2011-11-01 06:37:52
Here I stand är ett helt fantastiskt spel med en oslagbar diplomati och ett djup utan dess like.
Oavsett om du vill skicka upptäckare till "nya världen", föra teologiska debatter mellan protestanter och katoliker, utföra piratdåd i Medelhavet eller skaffa en manlig arvinge till Henrik VIII så har du hittat helt rätt spel. Varje sida har sin egen väg till seger men alla är beroende på vad de andra gör vilket betyder att allianser och krigföring spelar en mycket stor roll.
Here I stand är ett helt fantastiskt spel, det går att upprepa väldigt många gånger. Bäst är det för 6 spelare men det fungerar bra för 2 och uppåt. Var inte skrämda av komplexiteten, det tar inte lång tid innan alla kommer in det, vana likväl som ovana spelare.
Utan tvekan det bästa spelet jag har spelat och då har jag ändå Twilight Struggle i min samling!
Hier stehe ich, ich kann nicht anders!
Skriven av: threep - 2011-10-28 21:37:41
Om man tycker att grundspelet är för enkelt efter ett tag, vilket det kan bli när man lärt sig mekaniken, så är Dunwich Horror definitivt en bra expansion. Kanske inte den svåraste i serien av expansionerna som finns, men helt klart den som rekommenderas som första expansion utöver grundspelet.
Skriven av: Feffe - 2011-10-13 14:49:57
Ett fartfyllt spel som lockar fram diverse ljudeffekter och djurläten under spel :)
Skriven av: yin_yang2k - 2011-10-09 15:52:27
Ett fartfyllt spel som lockar fram diverse ljudeffekter och djurläten under spel :)
Skriven av: yin_yang2k - 2011-10-09 15:52:02
Ett fartfyllt spel som lockar fram diverse ljudeffekter och djurläten under spel :)
Skriven av: yin_yang2k - 2011-10-09 15:51:50
Det spelet jag har spelat mest i mitt liv är nog Starfarers of Catan. Detta därför det är ett av de bästa spelen jag vet. Det är kul och inte allt för svårt eller kräver en massa tid.
Det bästa är nog att alla vägar och båtar i vanliga Catanspel har ersatts med rymdskepp som rör sig fritt på banan. Detta gör att en spelare inte behöver "fastna" på två eller fyra poäng, vilket händer i vanliga Catanspel. Vet man hur och vart man ska med sina skepp så kan en skicklig spelare gå från att ligga sist i poäng till först. Ett stort plus i kanten!
Spelet går ut på att utforska en galax och bosätta sig mellan planeter för att få mer siffror att få resurser med tärningarna. Som vanliga Catanspel så ingår byteshandeln. Hamnar har ersatts med rymdstationer som ger en spelare olika kort med specialförmågor, dessa kort får man ha kvar resten av spelet!
Det stora med Starfarers är att varje spelare har ett större rymdskepp som dels fungerar som en tärning, men framförallt så kan man uppgradera detta skepp och då blir alla små skepp på brädet bättre. Detta kan innebära att ett skepp kan gå längre eller landa på olika specialplaneter som har ett krav innan man får lov att landa där.
Man får väldigt mycket när man köper Starfarers också. Spelet i sig själv är lika avancerat som Settlers, seafarers och citys and knight tillsammans, regelmässigt. Det finns med andra ord lika mycket regler som de tre spelen tillsammans, så man tjänar på att köpa det.
Jag ger Starfarers of Catan en tia just därför att så många av mina vänner har spelat detta och inte blivit besvikna, utan istället spelat detta väldigt ofta.
Skriven av: BigMarcus - 2011-10-06 14:16:45
När jag började spela TI tyckte jag det mest handlade om krig, senare har jag insett att allt man gör har en mer eller mindre politisk betydelse. Därför blir TI ett så intressant spel då man inte behöver ta sig fram med enbart krig utan kan spela på många andra sätt också.
Poängsystemet kan bli väldigt långsamt, men går man in på fantasyflightgames hemsida och letar upp reglerna till Shattered Empire och tittar efter Imperial II Strategy så kan man spela TI på ett helt annat sätt som gör att det går betydligt fortare.
Krigssystemet är tärningsbaserat och liknar Access and Allies (fast siffrorna blir bakvända). Detta fungerar dock otroligt bra. Mycket kan kompletteras med olika teknologier som man utvecklar under spelets gång.
Det som kan vara negativt med TI är just att det är så stort. När man bygger upp banan så ser det kanske inte så stort till en början, men när alla kort kommer in så tar det väldigt mycket plats.
TI får dock en tia av mig. Det är ett otroligt bra och roligt spel. Har man inget emot science fiction så är detta spel ett måste för en strategiälskare!
Skriven av: BigMarcus - 2011-10-06 11:57:51
Spelat väldigt lite och det känns väldigt lovande och det har varit kul redan från början!
MEN,, De svenska reglerna är nog det värsta jag någonsin läst. Så mycket fel och så förvirrande! Om man inte känner till någonting om spelet innan man börjar läsa reglerna blir man minst sagt snurrig.. Har läst de engelska reglerna och det var en lättnad!
Skriven av: Ljushuvud - 2011-09-21 12:18:45
Scenariot för spelet är jorden efter den globala apokalypsen. 2 spelare (eller 2 lag - jag har inte provat multiplayer-varianten) kontrollerar NORAD, det militäriska samhället, eller Salemites, genmanipulatörerna som skapar zombier.
Spelet spelas i en serie olika scenarion. För varje scenario bygger man upp en spelplan med hjälp av brickor i olika storlekar. För varje nytt scenario läggs det också till ett antal nya regler. Detta gör att spelet gradvis blir alltmer komplicerat, dvs. man behöver inte redan från början kunna alla regler och fatta vad alla små symboler och komponenter är till för.
Och det är tur det, för Earth Reborn har MÅNGA komponenter och MÅNGA regler att hålla reda på. Även om man bara behöver lära sig grunderna för första scenariot, och det bara läggs till 1-2 regler för varje scenario, så får man räkna med att lägga ner ganska mycket tid på att fatta hur allt går till. Jag rekommenderar starkt att kolla Dicetowers recension på Youtube. Regelboken är så tydlig och pedagogisk som man kan kräva, men ändå uppstår en del tvetydigheter (bl.a. för att de blandat ihop begreppen "turn" och "round"). Det finns bra forum på nätet som diskuterar och löser oklarheterna men som sagt, det tar tid.
Hur som helst är förberedelserna klart värt det, för Earth Reborn är jättekul, har fantastiskt bra stämning (särskilt om man läser igenom hela bakgrundsscenariot i regelboken - riktigt bra!). Komponenterna håller hög klass, både brickor och plastfigurer.
Det är inget spel för medelsvensson som tycker att Trivial Pursuit är tillräckligt krångligt. För spelnördar är Earth Reborn ett självklart val.
Minustecken för att det tar ganska lång tid att bygga upp spelplanen varje gång, och att det alltså kräver såpass mycket tid att sätta sig in i alla regler, men sedan har man jättekul! Dock kan det nog bli lite småtrist att lära upp nya spelare eftersom man då måste börja om med scenario 1.
Tips: om du inte har ett särskilt bord för spel där det kan ligga framme mellan tillfällena så skaffa en STOR kartongskiva att bygga upp spelplanen på, så att du kan flytta undan det mellan varven. Då slipper du bygga spelplan i 10-15 minuter varje gång.
Men frånsett arbetsinsatsen: ett GRYMT spel!
Skriven av: Jumpingfrog - 2011-09-20 17:35:08
En blandning av luffarschack och vanligt kortspel. Man har en hand med kort så ska man lägga ett och välja en utav de två på banan som är samma kort och lägga en mark på. 5 i rad gäller. Två rader om man är två lag eller en rad om man är tre lag. Man kan vara ganska många spelare bara det är jämnt delbart i 2 eller 3. En tvist i det hela är att knektarna kan antingen ta bort en av motståndarnas marker eller lägga en vart du vill beroende på vad det är för någon.
Då det är enkla regler samtidigt som man får tänka en del på vart man ska lägga som är bäst utav de korten man har. Spelar man med någon annan så är det extra klurigt då man inte heller får säga vad man har för kort eller vart den andra ska lägga. Blir väldigt lätt fler omgångar då man vill ha revansch eller bara tyckte det var skoj :)
Skriven av: Halvarsson - 2011-09-12 21:44:50
Ett spel som verkar invecklat vid första åsynen men som blir lätt när man väl börjat. Eller ja lätt var väl att ta i. Massa motståndare och boardelements så som transportband etc som gör det rörigt i huvudet. Riktigt bra spel mekanism som gör att alla spelare är med hela tiden så ingen behöver sitta och vänta.
Har inte spelat med någon som inte tyckt om detta spel som man får använda logiken till fullo samtidigt som det är en viss tidspress!
Att man kan variera hur banan ser ut både till utformning och storlek är också ett plus. Om man mot förmodan skulle tröttna på det så kan man antingen använda alternativa regler som finns med i boken eller använda egna.
Enda nackdelen jag kommer på är att det inte är ett spel som man tar fram om man har 10 min över för en snabb omgång men det är inte tanken med detta spel heller.
Skriven av: Halvarsson - 2011-09-12 21:40:13
Detta spel brukar vi spela hemma med familjen vid Jul ( Vi är en stor familj). och vännerna vid midsommar (innan snapsen. Spelet tar ju bara ca 15 minuter och det blir alltid att vi spelar minst tre gånger eftersom det är så skoj. Förmågan att kunna hålla masken och tala för sin sak utan att avslöja sig själv samt vara tyst som en mus och 100 % på allerten för ljud i de olika faserna gör det till ett av de spel jag gillar mest att spela.
Nackdelen är att man måste vara ganska många. Samt att spelet blir svårare om man inte känner varandra så bra.
Köp det!
Skriven av: hallon_olof - 2011-08-26 11:51:49
Intressant tema med occulta förtecken, vilket ger spelet mer djup till ett ganska basic krigsspel skulle man kunna säga. Reglerna är mycket enkla när man väl tagit sig förbi en del vilseledande text i regelboken. Denna nya ombearbetade regelbok ska tydligen vara mycket bättre än den ursprungliga utgåvan och ge spelet en bättre mekanik. Kvaliteten på komponenterna är av hög kvalitet. Spelbrädet som är tvåsidigt ger lite variantion till spelet. Dock tenderar man kanske att bli lite trött på själva brädet i längden. Men det går att råda bot på med expansioner, scenarion osv.
Spelet använder sig av ett ganska smart "path finding system" i form av circlar med olika färgkombinationer längs vilka man flyttar sina figurer och genom vilka man lätt kan avgöra om motståndaren är "in the line of fire" så att säga.
Ett ganska snabbt spel med mycket skjuta och kasta granater.
Om man skulle jämföra med tex Arkham Horror, A Touch Of Evil eller andra liknade spel, ter sig Tannhäuser kanske aningen fattigt, men det är ett roligt spel som man definitivt kan plocka fram lite då och då om man inte vill sitta och spela i flera timmar.
Skriven av: Feffe - 2011-08-11 19:51:45
riktigt bra spel. enkla regler. kort setup. bäst med 2 spelare men fler fungerar också bra. ett tips är att använda den officiella nexus husreglen att poliserna får ett tredje val förutom att arrestera eller söka efter lettrådar, och det är att "rusa vidare" vilket praktiskt innebär att den polispjäsen får flytta en ruta till i sin jakt.
Skriven av: LittleFriend - 2011-08-06 00:11:49
I Kasta gris ska du som namnet säger kasta två små plastgrisar. Hur dessa hamnar avgör sedan hur många poäng du får (i manualen finns bilder att gå efter). Sedan kan samma spelare välja om han vill fortsätta kasta eller ge turen till nästa spelare. Anledningen till att sluta kasta är att man kan råka kasta grisarna i ett sådant läge att du förlorar alla poäng du samlat den turen. Spelet slutar när någon får 100 poäng.
I det lilla fodralet får du två pennor, två plastgrisar, en manual och ett block att skriva poäng i. Allt är fint organiserat och det är inga problem att få ner sakerna i lådan.
Jag skulle väl inte kalla Kasta gris ett fruktansvärt dåligt spel, men det blir väldigt gammalt väldigt fort. Som resespel kan det vara trevligt att ha, men en Yatzylåda tar inte heller så stor plats. Och det är just dit jag vill komma: Vill du kasta någonting, kasta tärningar. Köp hellre Yatzy. Kasta gris får av mig en 4:a i betyg.
Skriven av: Cizak - 2011-07-21 23:02:45
