Ett mycket välgjort spel för 2 personer. En match (2 omgångar, inkl sidbyte) tar omkring 2 timmar inklusive uppsättning. Är man 2 spelare och spelar 2 omgångar är uppsättningen av ett scenario överkomligt. Spelet har två stora nackdelar: det första är att tur är väldigt avgörande och det andra att vissa regler är åt det abstrakta hållet. Personer som inte gillar att tänka alltför mycket kan mycket väl tycka om detta spel.

Spelarna använder kort för att ge order till sina trupper, dessa är inte på något sätt balancerade och man kan sitta med kort som man inte har någon användning för. Jag rekommenderar att man tillåter en spelare att stå över sin tur och istället kastar och drar två kort. Förutom vilka kort du drar gäller det att även slå bra med tärningarna. Reträtt-regeln innebär att en enhet måste retirera mot sin sida av spelplanen. Man kan lätt blockera sina egna truppers reträtt och på så vis blir de lätta byten, regeln gör vissa formationer extremt dåliga.

Spelet bör inte tas på alltför stort allvar då det är så mycket tur som påverkar spelet. Dock bör man vara medveten om att långsiktiga strategier kan vara mycket avgörande om den ene spelaren inte använder sig utav dem eller inte riktigt förstår spelets funktioner. Det är ganska mycket regler och det är lätt att göra misstolkningar, det finns en FAQ på Days of Wonders hemsida. Scenarierna är bra upplagda så att man lär sig mer regler allt eftersom, om man spelar dem i nummerordning. Spelet har ett antal kort som sammanfattar olika trupper och terräng, lägg fram de som är relevanta för varje scenario.

Ett av de bästa strategispelen som jag spelat. Enkelheten i det gör det lätt att blir bra riktigt snabb och gör att en nybörjare med lite tur kan slå en van spelare

Memoir 44 överaskar omedelbart med en enorm kvalité på plastgubbar, brädet, kort, manual. Allt är väldigt snyggt och välgjort.
Spelet är mycket lättlärt vilket är toppen då det underlättar när man skall snärja motståndare.
Som andra skrivit om spelet lämnar det en del taktik och strategi åt slumpen, men det gör inget då abstraktionen är effektiv, känns rättvis och oftast logisk. Slumpelementen upplevs ofta som en simulering av svårigheterna med att exempelvis få ut order till sina trupper i verkligheten.
Memoir 44 är uppbyggt kring scenarion och varje scenario byggs upp med ett antal komponenter (hexagonbrickor, plastpluttar såsom hedgehogs och sandbags samt en spelplan som antingen är grönbeklädd äng eller en kustremsa). Uppbyggnaden av varje scenario går snabbt (och är inte jämförbart med att exempelvis ställa i ordning Axis & Allies eller Attack!

Spelet är enkelt, men ger gott om utrymme för att få spela ut taktiska drag. Här är en finess med spelet också att man snabbt får feedback på hur man spelar då fördröjningen mellan att man planerar och det att planen kommer igång på spelplanen är liten. Jämför man med tyngre krigsspel tar det ofta timmar - vilket även det är en belönande upplevelse, jag poängterar dock att Memoir skiljer sig på ett uppfriskande sätt här.

Ytterligare en fördel för Memoir 44 är att det levereras med gott om scenarion, måttlig historisk anknytning och att ett parti ofta är över på under 40 minuter.
Kort sagt är det mycket av allt det goda från tyngre och större krigsspel extremt väl paketerat i ett vrålsnyggt och kompakt spel som lyckats otroligt väl med att simplifiera och abstrahera utan att förlora krigsspelskänslan eller vandra in på en fia-med-knuff-smiplicitet.

Att ha ett krigsspel för varje tillfälle är svårt, men Memoir 44 utgör ett bra komplement till samlingen med en sådan ambition i åtanke.

Först och främst finns det olika nivåer i spelet som gör att även en 8-åring kan vara med och spela.

Det är också bra som en introduktion till att spela andra krigsspel. Som krigs spel är det mycket bättre än Axis och Allied.

Detta är ett enkelt taktiskt WWII-spel som fått goda recensioner under senare tid, men jag är lite kluven till spelet.

(-) Jag upplever spelet som väl slumpmässigt, eftersom ens order är beroende på vilka spelkort man drar. Man kan alltså inte avancera med vilka trupper man vill, eller på vilken flank man vill, utan är beroende av vilka spelkort man har på hand. Och har man dåliga kort, tja då är det inte mycket att göra. Spelet blir liksom lite stelt och fantasilöst.

(+) Fördelen är att reglerarna är otroligt enkla att lära och det tar inte mer än en halvtimme att spela ett parti (perfekt till en öl på fredag efter jobbet mao). Dessutom är det ett otroligt snyggt spel! Memoir 44 är en ypperlig inkörsport till lite mer avancerade taktiska spel som ASL, ATS etc. och det drar naturligtvis upp betyget!

Summa summarum: Memoir 44 är helt klart köpvärt för den som gillar snabba och enkla taktiska brädspel.

PS Börja med grundspelet - expensionerna tillför inte så mycket. DS

Glöm alla som säger att det här inte är ett krigsspel: om ett spel där man springer runt med infanteri, stridsvagnar och artilleri och skjuter på varandra inte är ett krigsspel så vet jag inte vad som är det.

Däremot är det ett rysligt enkelt och snabbt krigsspel. Trots enkelheten lyckas de väl med att få fram combined arms-aspekterna i modern strid: stridsvagnar äger på öppen mark, infanteri dominerar i svår terräng, artilleri har hög eldkraft men låg mobilitet överallt.

Command & Control simuleras med kort. I början av spelet får man 4-6 kort. Varje runda spelar man sedan ett kort och drar ett nytt, vilket gör att man kan planera lite grand och samla kort för det man vill göra. Enheter som inte aktiveras gör inget alls, inte ens skjuter tillbaka. Detta är en feature som gör att man ofta måste välja mellan att aktivera sin egen attack (på ena flanken) eller försvaret mot motståndarens (på andra flanken), eftersom man inte har kort som gör båda samtidigt.

Det här är inget krigsspel ur den vanliga bemärkelsen då den ända krigsspelsaktiga aspekten gäller ordergivningen. Det finns tre sektor som ens trupper måste storma fram längs men de flesta korten låter en endast göra förflyttningar i en av dem. Det kan vara väldigt frustrerande när man precis brytit genom fiendens linjer på vänsterflanken och plötsligt inser att man inte kan följa upp anfallet då man saknar rätt typ av kort. Jag antar att de fåtal trupper som tog sig genom linjerna är trötta efter allt springande eller känner att de behöver en stund på sig för att fylla igen de farligt stora luckorna som dykt upp i leden.

Spelet består av ett antal olika scenarion och man kan själv välja i vilken ornding man vill spela dem. Reglerna föreslår att man spelar varje scenario två gånger och byter sida efter varje omgång för att på så sätt balansera spelet men det är inget måste. Den angivna speltiden gäller per scenario så om man vill har man sysselsättning för en hel helg.